- Project Runeberg -  Ödlan. Ett skådespel /
172

(1908) [MARC] Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Baltsars röst

från terrassen nedanför balkongen — gäll och myndig)
Hallå där!... är det inte Leonard?... säg
åt kusken, att han genast spänner för!
Vagnshästarna, ja.— Hva’? Om det är grefve Alban?
. .. hör du då inte hvad jag säger? (Ännu högre)
Att kusken ska’ spänna för! — Nej, bara en
åktur före frukosten, det är för aptitens skull.
— Javisst, två personer, jag och Bolivar . . .
naturligtvis.

(1 detsamma listar sig

Alban

in ånyo — denna gång med violinen under sin vänstra arm,
stråken i handen. Bestört öfver att finna Klisiv ensam,
närmar han sig henne hviskande)

Du ser. .. jag öfverger dig inte. jag
öfver-ger dig inte . .. det har jag lofvat dig. (Villrådig,
med pannan i djupa veck, därpå till det lilla bordet framför
kaminen. Lägger varsamt sitt instrument och stråken ifrån
sig; halfhögt)

Senare, ja — Eller om jag hällre . . .

(ser sig omkring — ryggar häftigt tillbaka, blicken har genom
den breda dörrspringan nått Adlas rum. Stumt minspel, med
snabba öfvergångar, från krampaktigt stel förfäran ända till
slug beräkning, en slughet på gränsen till vansinne. Mumlar
mellan tänderna)

Ödlan ... ödlan . . (på tå bort till ingången från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmodlan/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free