Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uthusväggen hänger en lykta med sotigt
glas; han ropar åt någon, som rör sig inne
i stallet, att raska på, och då kommer en
af drängarna halkande öfver den isiga
backen kring vattenkaret.
Gamla-Johanna öppnar tamburdörren.
Hon är en liten gumma med ett aflångt,
fylligt ansikte, klädd i en förunderligt
till-klipt, mörkblå tröja, svart duk på hufvudet,
samt svart förkläde. Att konsuln klappar
henne på axeln . . . klappar henne alldeles
som förr — det är så svårt att bära, så
tungt denna gång; ja, hon kan icke stå
ut med det, tårama börja rinna. Och
gråten tar bara till, då hon riktigt skall
säga välkommen.
»Fröken ska inte se sig omkring, här
är ingalunda som det brukar vara. Men
allting blir en så onödigt och omöjligt,
man liksom tappar hela farten, bäst man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
