Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därför frågar hon, utan den minsta
förebråelse i tonen, endast djupt allvarligt:
»Har ni värkligen tänkt lämna mig?»
Kurt Hedelius reser sig; från och med
nu är han stämningen instinktlikt vuxen,
tyckes det. I skenet af den fladdrande
ljuslågan förråder honom intet i hans
utseende, rösten blir alt klarare, medan han
talar, allenast inbillningskraften är vild och
oberäknelig.
»Allsmäktige, evige Gud och helig
Ande! . . Du, som lyft mig ur ett svart
mörker för Ditt namns äras skull, hvarför
stöter Du mig åter ifrån Dig, när
frestelserna tränga mig hårdast uppå? Si, så
hafver det varit i dag och i går och många
dagar — hjälp mig! Sorgen är en blomma
på hög stängel, dess kalk är fyld med ett
farligt vin. Och dricker jag af det vinet till
fördömelse, så sker det för min stora sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
