Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Eva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
episod, som ägde rum under hans besök
hemma hos modern, den gamla fina hennes
nåd, kan man dock förstå, att en hel del nya
instinkter börjat röra sig inom honom.
Hennes nåd var visserligen mycket fin,
men det var egentligen mera utåt och berodde
på att hon så att säga ville genom ett nobelt
yttre förgylla upp det namn, som mannen
genom ett slarfvigt lefverne i någon mån
skamfilat och som nu skulle ärfvas och förvaltas
af den ende sonen. Gent emot denne son var
hon däremot mild, och af naturen var den
lilla gråhåriga damen dessutom stillsam och
rätt fåordig. Hon var i så måtto en kvarlefva
från forna tider och föreställningssätt, som
namnet för henne var mera än mannen,
liksom man på det militära området hälsar
uniformen och icke den, som bär uniformen.
Namnet, det var en klenod, som släkten en gång
fått af konungen d. v. s. af fosterlandet att
förvalta, och det var därför den första plikten
att vårda det, ty därigenom vårdade man
fosterlandet själf.
Detta var hennes nåd Ankarsparres
fosterlandskärlek, och kanske var det rent af själfva
nobilitetens princip.
Detta är ju icke alldeles vår tids sätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
