Ankarsparre. En fin och oskyldig roman / 102 (1912) Author: Ludvig Nordström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Eva - 11. Taxen och äppelträdet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stod på Norrköpings järnvägsstation för att
resa till Västkusten.

Då kom från staden en ung elegant dam,
följd af en gammal till synes ganska olycklig
gumma.

Den unga eleganta damen var Anna
Litzelius, som med samma tåg som Ankarsparre
skulle resa till herr J. O. Packlins pensionat,
Mårstad, Göteborg – ty så hade försynen
bestämt.

ELFTE KAPITLET.

Taxen och äppelträdet.

Det finns väl få saker, så ägnade att
stämma sinnet till andakt och till tanke på
lifvets intighet som en svensk järnvägsstation.
Utomlands, där städerna äro så mycket större,
ligga bangårdarna inbäddade bland hus, och
man ser dem såsom en del af det vanliga
dagliga lifvet, men i Sverige ligga de gärna
i städernas utkanter och äro ofta, såsom
exempelvis just i Norrköping, skilda från staden
genom en park, tom, högtidlig, med vinden
brusande i trädkronorna och påminnande om
en kyrkogård. Och när man kommer till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>