Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Till »Läran om den experimentella erotiken». Efter professor J. G. Wohlgemuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Att bo på hotell i en främmande stad
har alltid något sagoaktigt med sig, och fröken
syns mig nu vara sagans fé!
Då höjde den tanklösa, glada,
njutningslystna flickan sina armar och dansade framför
honom, men Ankarsparre lyfte sin hand och
sade allvarligt:
– Inte så, fröken! Inte så!
– Hvarför det? frågade hon med stora
runda ögon och hissade upp ögonbrynen, så
att de tecknade sig som ett par mörka vingar
mot pannans bländhvita rymd.
– Det är farligt! sade Ankarsparre. Och
det är icke rätt att väcka björnar, som sofva!
Hon lade hufvudet på sned och kisade och
plutade, och log.
– Jag kan tämja alla björnar! sade hon.
Var inte rädd, herr Ankarsparre!
Och hon tänkte, den stygga flickan:
– Gud, hvad han är komisk, det lilla söta
murmeldjuret!
Och hon var med ens gränslöst road af
detta begynnande spel. Så gingo de ner och
superade i en tom matsal, som hade sådana
proportioner, att den gaf känslan af dåligt
samvete, och kyparna stodo i hörnen såsom
skrämmande kopior af Lots hustru, hvilken blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
