Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Till »Läran om den experimentella erotiken». Efter professor J. G. Wohlgemuth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men vända småningom sina omedvetna
strålkastare mot hvarandra, behandla hvarandra
som kemiska preparat, hvilka de lägga i olika
lösningar för att tålmodigt pröfva sig fram och
sönderdela hvarandra i beståndsdelar och en
vacker dag stå där med den andras formel i
hand — sedan gå till nästa och börja om igen.
Så använda dessa formler på sig själf och
slutligen finna sin egen formel och då ändtligen
vara nöjd.
Detta begränsar sig icke bara till erotiken.
Det återgår i alla lifvets förhållanden. Det är
förklaringen till alla skvallerhistorier, allt
förtal, allt gräl; det är barnets oemotståndliga
drift att plocka sönder sina leksaker för att
finna gåtans lösning, omsatt i människans hela
lif. ja, det är själfva det grundväsentliga hos
mänskligheten, fatalt för den svage,
angenämt för den starke. Och tack vare
vetenskapsperiodernas experimentella erotik skaffar
sig mänskligheten för en tid de formler, på
hvilka den sedan under religionsperioderna tror
och enligt hvilka den lefver, till dess de
befinnas utnötta och experimenten börja på nytt.
Förlåt, vördade läsare, om jag uppehållit
berättelsen en stund med dessa från professor
Wohlgemuth lånade teorier, men de äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
