Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Sveriges poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar kvadratkilometer, stora områden ha högst
5, andra nå upp till 20, vissa till 50 och ett
par små fläckar öfver 50.
Kanske kan man ur detta förklara svenska
nationen mer än ur annat! Dess fasad, dess
ljus, dess mat, dess fattigdom och dess historia
äro dokument om dess lif men icke förklaring
till dess väsen.
Den förklaringen ligger kanske på annat
håll och kan kanske uttryckas i ett ord:
Ensamhet!
Hur ensamma lefva vi icke i detta land,
hur tomt, ödsligt, arktiskt förefaller det icke,
då man kommer hem från det folkrika
utlandet, hur tysta, små och stilla förefalla icke
äfven våra största städer. Hela landet liknar
ju en enslig fäbovall på ryggen af ett jätteberg,
som lyfter den mot himlen. Och där sitta
människorna, hvar och en i sin vrå, och hur
bli de? Jag har ensam genomvandrat norra
Ångermanlands, södra Lapplands och halfva
Jämtlands ödsliga bygder, jag har strukit förbi
Kvarkens nordliga hemska kust, där allt är
sand och sten och ris, och gjort en titt uppåt
fjälls, jag har befarit Upplands slättbygd och
Södermanlands idyller, ströfvat bland Dalarnes
berg och Västkustens klippor; öfverallt var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
