Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Sveriges poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag kan aldrig tänka mig, att orsaken
härtill är, att landet ser ut på det ena eller
andra sättet, inte heller på att folket äter det
ena eller det andra, ej heller på att det är
fattigt (det är det för resten inte!), ej heller
på att sommarnätterna äro ljusa och allra minst
på att det kommenderades ut i slagsmål förr
i världen.
Människan förändras icke af den yttre
naturen, endast af andra människor. Att en
fransman är glad och liflig beror inte på, att han
dricker vin och äter ost utan på att han är
van att ständigt vara omgifven af andra och
sålunda alltid är skyddad; att en svensk är
tyst och skygg beror på att han tillhör ett
land, som har ensamheten till sin förnämsta
egenskap.
Du tycker kanske, han är glad nog? Res
då ut, se en svensk bland andra folk! Han
går som en stilla hvit solstråle bland bengaliska
eldar! Hur glad och tokig han må vara.
Nu vet emellertid enhvar, att om man
vistats länge i ett sällskap och hela tiden suttit
tyst och tänkt på sina egna, för sällskapet
okända angelägenheter, så kan det plötsligt
komma en fasa öfver en och man tror, man
har suttit och talat högt och blottat alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
