Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - § 4. Utsädesodlaren, arrendatorn och godsägaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Södermanland med ljusblå himmel, knallblått vatten, saftig
grönska, svanar, ekar, medan i fjärran skymtade herrgårdars
vita fasader och röda tegel- eller i solen flammande svarta
plåttak.
Denne man hade steg för steg utvidgat sig, brukat gammal
och brutit ny jord med hjälp av hustru, fyra söner, av vilka
nu tre voro utflugna ur boet, och fyra döttrar. Han satt på
fyrtio tunnland, och vad levde han på? Dels på att till grannarna
sälja utsäde av vete, havre och ärter. Dels på att till
uppköpare från städerna sälja levande svin. Han sålde icke utsädet
på långt håll, ty det skulle ha betytt lägre försäljningspris,
emedan mellanhanden då skulle ha sitt och dessutom skulle
pressa honom med konkurrenspriser. Konsumenterna på platsen
fingo nu i stället lite billigare av honom än av mellanhänder
för andra, avlägsnare försäljare. Han i sin tur fick lite mer
av dem än av en mellanhand. Så gick inkomsten på utsädet till
inköp av kraftfoder, oljekakor och allsköns utensilier. Han
hade hela området täckdikat och drev därmed upp skördarna
kvantitativt och kvalitativt, och sedan tog han genom
svinförsäljningen, som var sista ledet i hans ekonomiplan, ut
vinsten på gården.
Det var något särskilt med denne man. Han var liten,
knotig, med ett skarpskuret ansikte och mörka ögon. Han verkade
icke bonde. Han verkade för hård i virket att vara
sörmlänning.
– Är ni härifrån trakten? frågade jag, varvid han ryckte
till och, med en skarp blick, frågade:
– Hur så?
– Ni ser ut, som om ni skulle ha soldat- eller snarast
båtsmansblod i er.
Då skrattade han gott och svarade:
– Min farfar var med i norska kriget 1813—14. Och på
min mors sida är jag av båtsmanssläkt.
Jag hade förut på andra områden lagt märke till, att folk,
som vuxit upp i militär disciplin och träning, i regel brukat
gå om sina konkurrenter i samhällets nedre skikt. Här hade
jag ett nytt belägg. Denne man var organisatör i sitt arbete,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
