Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - § 5. Den bonde som går, och den bonde som kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig en liten inblick i hur dessa människor sågo på sig själva.
I någon mån hjälpt på traven av min ciceron, sade han betänksamt,
där han satt i gräset bland doftande ängsblommor och
tittade ut över en vacker, lövskogsomgiven, solglittrande sjö.
– Det är nog så, att man stiger, om man sköter sig,
långsamt från far till son, så att i ett släktled är man kanske
lantbruksarbetare, i nästa statare, sen torpare och så till sist sin
egen. Vill säga, om föräldrarna är kloka och lär upp barnen,
så att de få gott av föräldrarnas erfarenheter och får
jordbruket och allt som sammanhänger med det i sig redan från
barndomen och lär sig, att allting hänger på ens egen
viljekraft och duglighet.
För si, det är nog så i alla fall, om vi nu ska tala om
industriarbetaren och bonden, att bonden, han kan ju aldrig komma
ifrån att känna sig liksom ihop med jorden och alla dem, som
ha brukat den före honom och som han har lärt av och har
att tacka för så mycket. Det gör ju, att han ser nog liksom
längre. Det vill säga bakom sig och framför sig. Men däremot
torde det kanske, vara så, att i själva nuet, där ser kanske
industriarbetaren så att säga mera vitt omkring genom att han
beror av världsmarknaden, som bonden just håller på att
upptäcka. Men inte mer heller.
Med andra ord, att döma av denne man i Östergötland:
jordbrukarna kände själva, att de stodo vid slutet av en epok
i sin andliga historia och vid början av en ny, den, där de
tvingades att mera tänka på nuet och på de allmänna
ekonomiska förhållandena, inte bara på traditionen.
Nästa dag råkade jag en, som bodde så nära Linköping, att
gården nära nog tycktes ligga i en förstad. Dessutom, mannen
var icke bonde av födsel, utan tillhörde den nya, tekniskt
utbildade typen. Han hade börjat sin bana som rättare, spart
ihop 400 kr. på sin lön, fått egnahemslån, köpt 8 tunnland,
arrenderade nu dessutom 11 tunnland och hade 6 kor, 2 kvigor,
1 häst och 2 oxar. Dessutom kalvar för uppgödning samt höns,
4 till 6 svin pr år till avsalu och stor biodling.
Han hade lagt ner 15.000 på nybyggnader och var nu fri
alla skulder utom ett avbetalningslån till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>