Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - § 6. Övre småländska höglandet och dess förvandling från slutet av 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga det, att smålänningen är sparsammare än slättbon, som
nog är betydligt mera vidlyftig. Här i länet åtminstone stanna
söner och döttrar helst hemma i den mån de kunna som pigor
och drängar, fast de få nöja sig med mycket mindre lön än
stadda tjänare. En hemmadräng får 300 kr. kontant mot 600
kr., som betalas åt en stadd dräng. Men på det sättet ha
bönderna här, tack vare billig arbetskraft, kunnat få det att gå
ihop, och på det viset komma de väl att dra sig igenom, om
inte oförmodade olyckor inträffa.
Detta för den bördiga trakten kring Jönköping och Grenna.
Följande dagar bar det därifrån åter genom obygden söderut
över Gislaved åt Västgötakanten och inåt Hallands-gränsen,
varefter vi svängde norrut igen och passerade österut från
Jönköpings län över till Kronobergs. Det var först och främst ett
majestätiskt skogslandskap, utsikten från torget i Gislaved
påminde om de vida vyerna i norra Jämtland, norra
Ångermanland och södra Lappland, därefter ett fullkomligt finskt
sjösystem, varefter man fick en första känning av södra Sverge i
form av leende små slättbygder, landsvägar som alléer och ljus
bebyggelse. Vad som inte minst verkade på något sätt söderut,
nästan syd-europeiskt, var det kuriösa faktum, att påfågel
förekom i stor utsträckning på större gårdar, där de hälsade bilen
med gälla skrik ur trädkronorna.
Det var till att börja med en speciell sak, som tilldrog sig
min uppmärksamhet, och det var den rikliga förekomsten av
småsågar, drivna med lokomobil.
– Ja, sade ciceronen, lokomobilen men i all synnerhet
råoljemotorn, det är snart sagt Smålands ekonomiska
andningsorgan. Dessa råoljemotorer forslas från småsåg till småsåg hela
vintern igenom. Det huggs och avverkas kors och tvärs i
Smålands skogar utan minsta förstånd. På ena stället äro milar
kalhuggna. På andra står risskogen så tät, att man inte kan få
en hand emellan.
Men, fortsatte han, det finns några specifika saker, som man
inte får förbise, då man studerar småländska förhållanden, och
det är först och främst den stenblandade småländska jordens
inflytande på redskapsbeståndet. Tack vare denna markens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
