Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Och produktionen?
– Ja, om vi tar fjolåret, d. v. s. första verksamhetsåret, då
vi bara körde 9 månader, så gjorde vi 114.000 kg. äppelmos,
13.500 kg. lingonsylt, 10.000 kg. sur blåbärssylt och 10.000
kg. torklingon och lingonmos på burk. Och vidare konserverar
vi murklor. Uppköpsområdet är lokalt, försäljningsområdet
hela landet och i någon mån utlandet. England börjar sålunda
fråga efter konserverade blåbär.
– Kan det bli någon export att tala om?
– Ja, man vet ju aldrig. Tyskland importerar ju sen rätt
länge ganska stora kvantiteter färsklingon.
– Och avnämarna inom landet?
– De stora kunderna äro förstås konditorierna och
bagerierna. För sura blåbärssaften dessutom sjukhusen.
– Och hushållen?
– Omöjliga! Besynnerligt nog, men så är det. De gå
fortfarande på utländska konserver. Men hela denna industri är
ju relativt ung.
– Hur många liknande företag finns det egentligen i
landet?
– Ett tiotal. Det är Winborg & C:o i Stockholm med 12
resande, gamla senapsfirman, vidare Wundermanns
Konservfabrik i Norrköping, Svenska Fruktföreningen i Urshult, störst
i landet i fråga om äppelmos, A.-B. Önos i Tollarp, fabriken
i Bjuf, Knutssons Marmeladfabrik i Varberg, Nordiska
Fruktindustri A.-B. i Örebro, Vetlanda Marmeladfabrik och
Vetlanda Saft- och Syltfabrik.
Så på vägen från det lilla soliga Oskarshamn sågo vi
stenarbete vid vägkanten och körde förbi rader av stenlass.
– Vi äro väl för Guds skull inte i Blekinge allaredan?
frågade jag ciceronen.
– Åh, nej, log han. Men här mellan Oskarshamn och
Påskallavik ha vi en sträcka, där det börjat bli ganska mycket
stenindustri som binäring för jordbruket. Det är nämligen så, att
dels få bönderna här körslor till hanmplatserna åt stenindustrin,
och dels ha en del bönder smittats av denna industri och själva
börjat bryta och hugga sten längs vägen. För övrigt har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
