Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fylla Stockholms behov av mjölk, grädde och smör icke
behövde gå längre söderut än till ungefär Smålandsgränsen. Mer än
vad Östergötland, Södermanland, östra Närke, östra
Västmanland och halva Uppland kunde avvara förmådde alltså de
600.000 människorna i Stor-Stockholm icke konsumera. Resten
av södra Sverge hade därför hänvisats till export. Hade
Stockholm haft 1 1/2 à 2 miljoner innevånare, skulle självklart bilden
av Smålands jordbruk varit en helt annan; då skulle det redan
varit organiserat och draget under Stockholms domvärjo.
Nu hade det att flacka mellan egna småstäder, köpingar,
industrisamhällen och järnvägspunkter och söka att om möjligt
nästla sig in i exporten på England, den vänliga jätten
Gluff-Gluff för hela Nord-Europas jordbruk!
– Nåå, frågade jag Jersey-mannen, hur ställer det sig då
med mejerier i denna del av länet?
– Det finns ett 70-tal, av vilka 60 äro andelsmejerier.
– Föreningsrörelsen är alltså livlig?
– Ja och nej. På de känsligaste områdena, som dessutom
äro exportområdena, ägg, smör och svin, är
sammanslutningsrörelsen av naturliga skäl i gång, men på 15 års tid, det vill
säga sen kriget, har det icke lyckats, trots försök på försök, att
få till stånd som i andra län någon centralförening för uppköp
av kraftfoder och gödningsämnen.
– Och orsaken?
– Man skaffar sig upplysningar av andra föreningar och
så tvingar man sig till samma pris som de fått. Men att gå
med på sammanslutning utom i yttersta nödfall, därtill är man
för rädd om slanten och för konservativ.
Där dök småländska sparsamheten, fattigdomen och
envisheten upp igen! Den frodades tydligen icke bara på höglandet.
– Nej, fortsatte mannen, endast en svår kris kan tvinga
bönderna tillsammans.
– Säg ert önskemål, sade jag.
– Idealet vore givetvis, om man kunde finna rätta
mannen, som kunde bygga upp och sköta en centraliserad
exportorganisation för jordbruket, så att den blev riktigt skött, det
vill säga uppifrån och ner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
