- Project Runeberg -  Bonde-nöden /
138

(1933) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ungdoms-Förbund och som innebär en strävan att hos
landsbygdens ungdom skapa stolthet över och kärlek till jordbruket
som yrke, var vackert och intressant men bleknade dock bort
i skenet av det psykiska drama, som nu, i detta högintressanta
Nord-Skåne, äntligen klart framträtt för mina blickar.

§6.

De svenska »junkrarnas» rike.

På detta sätt rustad fortsatte jag så över till Malmöhus län.
En mer europeisk anblick än den man en vacker solnedgång
har, då man efter att ha passerat Linderödsåsen från norr och
på den breda, dels stenlagda, dels asfalterade landsvägschaussén
ha lämnat ungefär trakten vid Hurva bakom sig, stannar bilen
och skådar ner över Lundaslätten, det erbjuder icke Sverge i
övrigt. Hela karaktären av landskapet söder om
Linderödsåsen är mellaneuropeisk och engelsk. Med de dagrar, som
tillhöra böljande slättland och som påminna om oceanernas, men
med en alldeles specifik disighet, som icke är havets utan
jordens, myllans, åkerfältens, fruktträdgårdarnas och de skuggiga
lundarnas. Det var den vackra juniafton, då jag kom rullande
denna majestätiska väg, en mjölkblå dager mot söder, med
band över band i lila, i guld, i rosa, och så längst bort den
försvinnande solen, vars sken lyfte det hela till en skimrande
himmelssyn, där de röda tegeltaken och de kalkvita
husväggarna, synliga så långt blicken nådde, stodo nästan
månskensvisionära, och där rader av cyklande pojkar och flickor på
vägen viftade, skrattade och sjöngo med en frihet, som man
sällan ser i övriga Sverge.

Här föreföll paradiset att ligga. Sannerligen att jag sett
många bygder i världen av ett så på samma gång öppet, glatt
och friskt kynne.

Men det skulle icke töva länge, förrän jag skulle komma
underfund om, att här icke var det paradis, som en vacker
solnedgång lät hjärtat fantisera om. Här fanns mörker i
själarna, väl så djupt som under de mörka ekarna. De unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:58:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lnbonde/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free