Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var ett gammalt klitterlandskap. Man såg den låga
tallskog, som inplanterats för att binda flygsanden, och
strandhavren. Men det var också innanför denna levande skyddsmur
lummiga ekdungar och nere i en sådan dunge, just intill
klitterna, dold för all världen, låg resans mest idylliska, mest
romantiska herrgård, inbäddad i lysande blommor och
omsvärmad av miljoner bin, vilkas susande sång tycktes stiga ur själva
solskenet.
— Bredden på Halland, sade den nytre godsägaren, är cirka
4 mil, kustremsan är cirka 2 mil bred, består av gammal
sjöbotten och är därmed bördig. Här i södra Halland bildas
bottnen av lera, sedan är det flygsand, som gick över dessa bygder
för en hundra år sen, och så på detta återigen är det mylla.
— Och jordbruket här i Halland? frågade jag. I stort sett.
— Det har sin egen karaktär beroende på vissa historiska
omständigheter. På 1850-talet planterade man in furuskog cirka
1 km. från vattnet hela vägen från Båstad och upp till
Halmstad, och detta på en bredd av 1—3 km. Därmed band man
den förödande flygsanden. Och där det inte gick med skog
blev det strandhavre. Herrarna kan själva begripa vilket arbete
det var. Vilket annat landskap har haft att göra något
motsvarande. Nå! Samtidigt, alltså vid mitten av 1800-talet,
verkade här i Halland som föregångsman inom jordbruket den
kände godsägaren P. von Möller på Skottorp. Han fann märgel
på sina ägor, införskrev märglare från Tyskland och så
märglade han hela Skottorp. Hela södra Halland följde hans
exempel och är märglat.
— Nå, norra Halland då?
— Ligger på blålera och behöver således ingen märgel. Är
för övrigt efter i jordbruksavseende. Nej, men södra Halland!
Det här ska herrarna höra på, det hör till de intressantaste
kapitlen i det svenska jordbrukets historia. Efter märglingen
blev nästa steg täckdikningen. Den genomfördes på
1870—80-talen, och då kördes dikningsrör med hästskjuts ända från
Engelholm. Vad säjs om det?
— Och norra Halland? Förlåt att jag avbryter.
— Norra Halland är icke täckdikat och är, som jag sagt, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
