Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rocken själv, medan väst och byxor lämnas ut till stugorna, och
denna fabrik sysselsätter för sin del cirka 200 stugor.
Detta var bakgrunden, mot vilken bygdens liv skulle ses.
— Kan man icke säga, frågade jag ciceronen, då vi från
fabriken fortsatte uppåt denna konfektionsbygd, att syarbetet
här motsvarar ungefär skogshuggningen för småbönderna i
Norrland? Det vill säga, att utan denna binäring skulle de inte
klara sig.
— Jo, precis, svarade han. Jorden i dessa trakter är
nämligen så mager, att folket här måste ha denna biförtjänst. Man
förstår det redan av den omständigheten, att vid sekelskiftet,
när denna industri tog full fart, så lades en oerhörd massa
torpställen ner i dessa trakter och torparna flyttade in till Borås och
blevo fabriksarbetare. Och de torpare och småbrukare, som
sitta kvar på landet, ha i verkligheten detta arbete som
levebröd, men hjälpa sig dessutom med jordbruket. Dock bör det
sägas, att jordbruket för dem alltjämt är så pass viktigt, att vid
potatisupptagningstid och skördetid gå alla ut, och då är det
svårt att få sytt.
Vi ha för övrigt även en annan form av denna industri, det
är i Toarps, Ljushults, Danike och Länghems socknar. Där
ligga syfabriker spridda överallt i skogen, omgivna av
arbetareegnahem. Men de bedriva inget jordbruk, de ha inte ens så
mycket som en trädgård eller några blommor. Och än mörkare
ter det sig uppåt Smålands-gränsen, huvudsakligen i Ljungarps
och Mossebo socknar. Där sitter man i stugorna och förfärdigar
för hand bleckslageriartiklar, som fotogenkannor o. dyl.
Det fanns i denna hemindustri många drag, som påminte om
skoindustrin i Närke med det s. k. beställningsskomakeriet,
innan den koncentrerade skoindustrin i Örebro uppstod.
— Hur har man med skogen häruppe då?
— Ja, skogen! Vad den betyder i detta län framgår väl allra
bäst av vad en bonde sade en gång. En god vinter, sade han, är
lika mycket värd som en god skörd. Och med god vinter
menade han en vinter med jämnt skogsarbete. För övrigt framgår
ju skogens betydelse av den omständigheten, att det levereras
mycket virke från detta län till Papyrus i Göteborg, Säveåda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
