Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gasjön och konturerna av Billingen, längre i söder hägrar det
blådisiga Mösseberg.
Här har man ett utpräglat småbrukarlän, här började den
rörelse, som syftat till att återge jordbrukarungdomen en känsla
av modernäringens ära och helgd, den rörelse, som småningom
växt ut till en riksrörelse under initialerna J. U. F.:
Jordbrukarnas Ungdoms-Förbund. Här har man havreodlingens,
häst-avelns, privatmejeriernas, den öppna dikningens land och ett
otroligt duktigt men otroligt ekonomiskt, misstänksamt och segt
individualistiskt folk. Skaraborgs län kallades en gång för ett
»kräftsår på den svenska statskroppen». Benämningen äger icke
längre giltighet i våra dagar, men inom jordbrukarkretsar ha
skaraborgsbönderna, som vi längre fram ska få höra, ett allt
annat än gott namn, beroende på den, enligt det övriga
svenska jordbrukets åsikt, illojala och prisfördärvande konkurrens,
som de bedrivit speciellt på ostmarknaden.
Och vad sade de nu själva? Hur verkade de?
I Skara, som på mig gjorde intryck av Sverges mest
utpräglade jordbrukarstad, bestående av torg och butiker för
landsbygden kring katedral och skola, lummigt, stilla, idylliskt,
med blick ut mot den vida slätten, kom ciceronen på.
— Det är svag föreningsverksamhet här i länet! lödo
introduktionsorden. Här som i hela Västergötland. Här ha funnits
inte mindre än 500 privatmejerier. Nu ha vi fått ner antalet
till cirka 450, och hushållningssällskapet arbetar energiskt på
att få stora centralmejerier, men bönderna här i länet ha ännu
icke fattat värdet av sammanhållning och samarbete.
Bokföring har börjat först i år med ett 20-tal anmälda.
Svinodlingen är också efter, men däremot stå hönsskötseln och
biodlingen högt. Dock! Det kanske viktigaste problemet i detta län
är täckdikningen.
— Hur så? frågade jag, medan vi rullade i väg österut.
— Det är en lång historia, blev svaret. Men jag skall
försöka att fatta mig kort. Det är först och främst så, att
slätten är full av sumpmarker, och de föranledde uppkomsten av
kronodikning vid 1800-talets början. Närmast som följd av det
stora översvämningsåret 1830. Därmed sattes den öppna avdik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
