Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade man, genom fabrikationens begränsning till mer lokalt
begränsade artiklar som slädar, mesostkärl o. d., mindre
marknad och hölls därmed ekonomiskt nere. Dessutom var ju
naturen så mycket kargare.
— Här finns icke fruktträn i länet, sade sålunda min
ciceron, men det finns ypperlig jord för köksväxtodling i
Storsjö-distriktet, genom dess rika kalkhalt, och dessutom är den
hastiga mognaden i dessa luftstreck med dessa ljusa nätter och
långa dagar lämplig för att få god kvalitet.
— Vad odlar man då?
— Ja, kål, rovor, kålrötter, morötter, palsternackor, lök
o. s. v. Dessa växter få fin arom i det här klimatet, bli lätta
och möra och utan träaktighet. Många småbrukare hjälpa sig
med dylik odling, som ger dem några hundra kronor pr år.
Inte så lite säljs även till Stockholm. Så ligger potatisodlingen
i Jämtland över riksmedeltalet, bland de högsta i landet, det är
uteslutande matpotatis, och det säljs en hel del under goda år.
Men när det är goda skördar på andra håll och Jämtland på
den grunden inte får försälja sitt överskott, känns det hårt, att
man inte häruppe skall ha någon potatisförädlingsindustri som
brännerier eller stärkelsefabriker.
— Vart tar överskottet vägen då?
— Går till kreaturen som spannmålen i södra Sverge, vid
låga spannmålspriser.
Här var nu ett annat fenomen, ett som alltså pekade framåt,
liksom stödnäringarna pekade mot det förgångna. Intill våra
dagar har man aldrig räknat med möjligheten av verklig
jordbruksindustri i Norrland. Allt utöver det mest primitiva skulle
köpas från södra Sverge eller utlandet. Vore det inte absurt att
tänka sig ett brännvinsbränneri på potatis eller en inhemsk
stärkelsefabrik i Norrland? Bara, som exempel! Men så långt
har nu i alla fall jordbruket utvecklats i de norrländska
bygderna, att både brännvins- och stärkelsefabriker,
industrialiserad köksväxtodling på kalljord, bänkodling etc., när som
helst skulle kunna sättas i gång däruppe.
Ta nu bara hästaveln! Och se vad den gjort! Vi ha redan
hört, att avelsdjur från nötkreaturen av fjällras gå söderut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
