Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bybebyggelse, som når sin mest utpräglade form i
Skellefteåtrakten med dess enorma landsförsamling och vid Pite med
dess motsvarighet till samma fenomen, påminner närmast om
Dalarnas slättbygder, t. ex. vid Stora Tuna, och ger
Västerbotten större likhet med mellansvenska förhållanden, än man
finner någon annanstans i Norrland för övrigt. Och folket?
— Västerbottningen, började ciceronen sin presentation av
land och folk, är Norrlands smålänning, sparsam, driftig,
jordälskande men icke kommersiellt spekulativ som
nordångermanlänningen och jämten. Det ekonomiska tillståndet är relativt
gott, västerbottningarna kunna visserligen icke uppvisa större
förmögenheter, eftersom de icke haft skog i samma
utsträckning som t. ex. de ångermanländska bönderna. Men i stället
råder en relativ välmåga över lag. Sålunda visade den
undersökning, som gjordes 1920—23, att Västerbottensjorden var
den relativt minst skuldsatta i hela riket.
— Och förklaringen därtill?
— Antagligast är, att det måste stå i samband med
västerbottningens rent paniska förskräckelse för inteckning, som
genomgående anses vara liktydigt med ruinerat tillstånd.
— Äro västerbottningarna sålunda icke skuldsatta?
— Jo, men har lån behövts, har det anskaffats genom
personlig borgen.
— Och detta fortgår alltjämt?
— En viss förändring har ju inträtt, bl. a. genom
egnahemsrörelsen, som ju är baserad just på inteckning.
— Hur skall man förklara, att ett sådant tillstånd kunnat
fortgå ända in i våra dar?
— Jo, det är så ställt med Västerbotten, att det i stort sett
ännu kvarstår på naturahushållningens plan.
— Är penninghushållningen icke alls införd? Har man inga
stöd- och binäringar?
— Inte mycket. Det är en del skogsarbete, främst i
Lappmarken men även något på kusten. Så är det
tillfällighetsarbete vid sågverken, t. ex. lastningsarbete under
skeppningssäsongen. Vidare är det, i kustbyarna, en kombination av
jordbruk och fiske, som i alla Norrlands kusttrakter. Vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
