Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Och vad försäljer ni själva?
— Ja, det är väl huvudsakligast smör, ost, mjölk och grädde.
— Och det går vart?
— Smör, ost och grädde går till Norrbotten, d. v. s. främst
Luleå och malmfälten. Något mjölk och grädde går till
Lappland, egentligen bara till Lycksele, men nu börjar också
Lappmarken vakna. En del ost och lite hö går också dit.
— Hur ställer det sig för övrigt med förhållandena i
Lappmarken?
— Det är naturligtvis mycken import. Till exempel allt
mjöl importeras. Och det är bara vete, och väl att märka
uteslutande amerikanskt, svenskt gillas inte.
— Införskaffa alltså även bönderna däruppe mjöl?
— Bönder, arbetare, alla. Man odlade förr korn, men det
har man uppgett. Bönderna däruppe anser, att det inte lönar
sig. De odla hö och grönfoder i stället.
— Nå, har ni kulturbeten här?
— Ja, cirka 25 tunnland, utlagda i hagmarker, som jag rispar
och gödslar. Jag började med det redan 1921.
— Hur är det med mjölkerskefrågan då, häruppe?
— Det blir mer och mer som söderut. Sämre för vart år. Så
jag har satt in mjölkningsmaskiner.
— Ensilagefrågan då? Existerar den häruppe också, kanske?
— Jo, för all del. Jag har ensilage av rovblast. I marken.
Det är allmänt.
— Men ensilagetorn?
— Finns ett i länet.
Som jordbruket i länet är likformigt fick det räcka med
några få besök, och under färden genom landskapet norrut mot
Norrbotten diskuterades sedan de mer allmänna förhållandena.
— Har ni får här i Västerbotten? frågade jag sålunda först.
— F. n. cirka 50.000 i länet. Under kriget var antalet uppe
i 100.000. Men sen har siffran sjunkit, emedan man nu kan
få ull från utlandet och man häruppe anser det mer ekonomiskt
att lägga an på nötboskap, som betalar sig bättre. Och sannolikt
kommer siffran att sjunka ytterligare, ty med jordbrukets
utveckling få husmödrarna så mycket att göra, att de inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
