Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När man kommer framemot midten af juni och
nätterna ha blifvit ljusa och ljumma, flytta
ungdomarna ner på »skullen», d. v. s. sjöbodens vind.
Härmed förbindes den uråldriga friarvanan att
pojkarna om lördags- och söndagsnätterna komma
till flickorna och ligga hos dem. Detta kallar man
»att gå på bögden», och pojkarna kallas
»bögdpojkar» och den fint broderade natt-tröja, som
flickorna dragit på sig, kallas med en komisk
ordbildning ligg-i-la-vä-tröja, d. v. s. den tröja som
användes, när man ligger i lag med någon.
Det finns ingenting så putslustigt för en ung och
kry fiskardräng som att komma sent fram på natten
till en sjöbod, knacka på skull-luckan och hviska:
— Jänter! Öppna!
Och flickorna öppna ibland, ibland öppna de inte.
Då är det att bryta sig in. Och prata och skratta
och skämta och äta snask och röka cigarretter m. m.
Men att stanna längre än till soluppgången
anses ouppfostradt och obelefvadt och förekommer
sällan.
Det är mycket uråldrigt, som nu drifvits undan
från fastlandet genom folkskolans och tidningarnas
makt, hvilket fortfarande stannat i hafsbandet, men där
också dör det gamla ut mer och mer. Gubbarna och
gummorna sakna forna tiders »skrömt» och trolleri
och brännvinselände, och för dem synes tiden ond
och hård. Mödan har mer och mer öfvergått från
att tjäna som underlag för blott en tarflig tillvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
