Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID YRE.
1.
En ensam står jag
i vårens kväll
på låga skäret långt, långt ut i hafvet,
en ensam man och skådar
med tårad blick på hafvets svarta band,
på isens hvita bälte långsmed kusten,
på rymdens höga hvalf, där solnedgången brinner,
på bergens fåstningsvallar inåt landet
samt
på denna kopparbruna, öde häll i hafvet.
Hör, det ringer djupt ur hafvet!
Det är isflak, som af vågor lyftas,
det är blanka skifvor, hvilkas kanter töma,
det är dyningen, som rör dem.
Sakta vaggning märkes,
ljuden stiga
som ur klockspel, som ur bjällror,
som när fordom i min hemstad
skutor kommo hem från långfärd
och de glada sjömän, just när solen glödde
i sitt största sken mot natten,
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
