Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den praktiske mystikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra pojkar veta föga eller intet om värld
och samhälle.
När han så vid 14 års ålder slutat i
byskolan och stod där, genomträngd av lusten
att göra något i världen, kom frågan, hur detta
bäst skulle ske. Hade han nu varit en vanlig
walesisk pojke, skulle saken varit klar. I
Lloyd-Georges ungdom ansågs nämligen
predikstolen i de walesiska frikyrkorna som den
naturliga platsen för var och en, som ville
göra en insats i landets nationella liv. Vad
predikstolen verkligen betytt i detta avseende
angav Lloyd-George en gång långt senare, då
han i parlamentet yttrade: »Ni kan inte gå in
i en bondes hus eller en fåraherdes koja utan
att få höra namnen nämnas på de stora
frikyrkopredikanterna, som gjort Wales till vad
det är i denna dag.»
Att han själv, uppfostrad som han var i
morbroderns djupt religiösa hem, skulle ha
dragning till det prästerliga kallet var också
klart. I själva verket avgudade han dessa
väldiga folkets frihetstalare och frihetskämpar, och
än i dag pryds väggen i hans matsal i
ämbetsvåningen vid Downing Street i London med
ett stort porträtt av en av de berömdaste
predikanterna i Wales, och blott för några år sen,
1911, året för Agadirkrisen och hans stora tal
i Mansion House, som kom hela världen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
