Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han någonsin hållit ett tal, som överglänst detta
i mod, i klarhet, i patos, i överbevisningskraft.
Den skalle skall vara tjock, som kunde motstå
kraften av hans argument, och det hjärta hårt,
som inte skulle svarat på hans brinnande
uppmaningar till fred och försoning.»
Men utanför står folkhopen på vakt.
Lloyd-Georges vänner tigga och be honom efter talet
att gå en bakväg, men han går ut huvudvägen,
ögonblickligen med hela folkhopen i hälarna.
Först när han får sig ett slag i nacken av en
påk med blykula i toppen, inser han, vad som
hotar, och söker skydd i ett närbeläget kafé,
där han måste stanna under polisskydd, till
dess massorna skingrats, något efter midnatt.
Detta blev för Lloyd-George en av de
bittraste stunderna under hela hans stora kamp
för att väcka engelska folkets samvete, men
hans politiska motståndare i Wales och runt
hela England jubla. Desto mer som nu tiden
närmar sig för nyvalen 1900; de sedermera s. k.
khakivalen.
Genom episoden i Bangor har man nämligen
fått klart bevis på, hur Lloyd-Georges gamla
popularitet genom den huvudlösa
fredskampanjen smält bort. Till och med i hans
valkrets’ avlägsnaste distrikt, där man ivrigast stött
honom, härjade krigsfebern. Nevin t. ex., ett
av dessa distrikt, skickar gratulationer till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
