Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som uttryckes i ordet: avrustningspolitik eller
en utpräglat pacifistisk strävan.
Kring sekelskiftet hade efter 1890-talets
allmänna världsrustningar en viss avspänning
inträtt, och regeringarna, ställda inför de sociala
kravens ofrånkomliga tvång, hade suckat över
de enorma rustningsbördorna med det hotande
världskriget som följd och oroligt spanat efter
botemedel. Så hade den 28 aug. 1898 ryska
tsarens berömda fredsmanifest kommit, och den
18 maj 1899 sammanträdde 26 stater till den
första fredskonferensen i Haag. Hur föga denna
än kom att betyda, särskilt på grund av
Tysklands och Österrikes avvisande hållning, så var
dock anslaget givet, den
Campbell-Banner-manska regeringen fortsatte
avrustningsyrkan-dena, och England blir nu den mest pacifistiska
stormakten i världen. »De oerhörda
rustningarnas politik,» sade Campbell-Bannerman i själva
sitt programtal, »rymmer och när den idén, att
våldet utgör den förnämsta om icke den enda
lösningen på internationella konflikter.» Samt
opponerade mot en dylik uppfattning. Och
krigsministern, lord Haldane, yttrade:
,>Jag ville önska, att vi äntligen hade kommit
så långt, att folken i gemenskap upptoge frågan
om en inskränkning i rustningarna. Blott med
gemensamma ansträngningar kunna vi befria
oss frän rustningarnas tunga börda.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>