Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrmannen. Dennes röda, uppsvällda ansigte, stirrande blick och
osäkra gång förrådde, att han var rusig.
— Hvad viljen J mig? — frågade han med sväfvande
röst och fräcka åtbörder.
— Williams, sansa dig! — sade kaptenen. — Skaka
bort ruset, karl! Det är nu tid att vara nykter, en
fruktansvärd storm är i annalkande.
Styrmannen uppgaf ett högt, förfärligt skratt. — Jag
har länge väntat derpå, — ropade han. — Tänk blott på
den svarta hunden, bror kapten, som du lät piska. Det är
han, som med sina fördömda trollkonster uppkallat stormen.
Kom, bror, drick med mig! Stormen för oss ändå till botten,
och det är bättre att drucken komma till helvetet, än
nykter.
Påminnelsen om den misshandlade negern gjorde, att
kaptenens ansigte bleknade. Om han också var mindre
vidskeplig, än hans matroser, så kunde han dock icke helt och
hållet afhålla sig från en plötslig fruktan, då den
förkunnade faran ryckte honom så nära på lifvet. Anfallet var
likväl endast öfvergående. Oaktadt sin grymhet, visade han
sig nu såsom käck och oförskräckt sjöman.
— Fören honom åter ned, — befallde han kallt, i
det han pekade på styrmannen, sina matroser. — Då stormen
är öfver och vår vän åter är nykter, vilja vi tänka på
att taga honom i förhör. Men nu — refven seglen och
tillsluten luckorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
