Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slafmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— svarade Courval, i det han lät piskan falla. De äro
hvarandra mycket tillgifna, och kanhända vore det bäst att
icke skilja dem åt.
— Sliddersladder! — ropade Bombelles leende. —
Ryck dem från hvarandra, och om det svarta djuret icke
släpper sitt tag, så piska honom, tills han blöder.
Men så väl Courval, som ett par tjenare, hvilka
kommo honom till hjelp, veko tillbaka för Loangos rullande ögon
och afvrede vanställda drag. Redan befallde Bombelles att
man skulle hämta bössor och nedskjuta negern, då denne
plötsligen släppte Kassango och ödmjukt kastade sig på knä.
— Behåll gossen, herrel — bad han; — behåll
honom, och jag vill tjena eder troget och lydigt, jag vill arbeta
för eder bittida och sent, dag och natt. Behåll honom, och
det skall icke ångra eder.
Courval, som förstod negerspråket, förklarade
Loangos bön; men Bombelles var obeveklig.
Plötsligen gjorde den tjocke plantageägaren ett slut
på uppträdet, i det han lugnt yttrade: — Jag köper den
svarte, sexhundra dollars har ni begärt för honom; jag
betalar dem. Man skall icke skilja de båda.
Då Loango underrättades om sitt öde, uppgaf han ett
glädjerop, slöt Kassango i sina armar och vände sig derefter
till sin köpare. En blick, full af kärlek, hängifvenhet och
tacksamhet strålade ur hans ögon.
— Herre! — sade han, — vid den store anden svär
jag, att ni aldrig skall beklaga, att ni visat medlidande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
