Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 11. Crusii kostym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET.
Crusii kostym.
§ 1.
Från gamle Ertz gick herr Oldberg raka vägen upp till
sitt och de andra tidningsherrarnas matställe, och det var
inte utan att han i sitt hjärta kände sig ganska belåten, ty
framtiden bredde sig ovanligt ljus i sin nuvarande
belysning och inte bara ljus men dessutom ganska spännande.
Det skall bli roligt, tänkte herr Oldberg och snurrade sitt
skägg, att se hur Habstadius egentligen kommer att reda
upp mordet och sina stora avslöjanden!
Månen lyste nu på den fridfulla staden, där allt glänste
som blått porslin.
När herr Oldberg steg in i matställets tambur, stod en
liten herre framför spegeln och borstade hår och skägg.
Runtomkring i tamburen lågo cigarrstumpar, på spegeln,
på rockhängarna, på fönsterbrädet, på den släckta kaminen
och på golvet mest, i hörnen. Inifrån hördes larmet, slamret
och sorlet av alla de herrar, som ägde cigarrstumparna;
och över alla tonade Kjöns torra, bitska röst.
Den lille herrn vid spegeln var ingen annan än Crusius,
som nu skulle förevisa sina nya kläder, sina skjortor och
möjligen även kalsongerna. För att göra triumfen
fullständig hade han med en sysax snaggat sitt röda skägg, och
i sitt nya skick liknade han på pricken den gode rövaren,
som en gång på Huvudskalleplatsen hängde vid Kristi sida,
om nämligen rövaren blivit nertagen och tillåtits putsa upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
