- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
162

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 6. Om gubben Reicks besök på Bladets redaktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

fast som arvsynden. Med denna hand, min käre Oldberg,
har jag, det vet ni, brutit väg för de radikala idéerna här i
samhället, och var lugn, jag skall föra dem till seger! Nu
är den avgörande drabbningen börjad! Och nu gäller det,
om jag skall stå eller falla. Tack för rosorna! Be faktorn
komma opp!

I samma ögonblick öppnades dörren, och gubben Reick
steg in. När Mikael Habstadius fick syn på honom, vände
han sig helt om och försvann i sitt rum.

Gubben Reick var liten, böjd och alldeles vithårig. Han
hade ett brunt ansikte, som på något sätt föreföll flottigt
och dessutom var fullsatt med bruna fläckar; mustascherna
voro spetsade och gröna, men den lilla skäggtappen på
underläppen var brun som av dreglad tobakssaft.

Han gick inte, han gled i ljudlösa knyckar fram genom
rummet, gången påminde om en skatas, och medan det ena
ögat var stängt och dött, kisade det andra med ett svagt
blått ljus ur en stor blemma; och munnen hade stelnat
sedan årtionden i ett hemskt leende.

Han gled först fram till Crusius, tog hans hand, klappade
den med sin vänstra och viskade hest:

— God dag! God dag! Hur står det till, lilla doktorn?

Och av denna viskande ton blev följden den, att gubben

gjorde intryck av att vara en gammal durkdriven likbjudare,
men det var han i själva verket inte, ty han var bara en
likplundrare.

Sedan hälsade han på Julius Harpolin och frågade efter
herr Ertz.

Crusius förde sin mun intill hans öra och svarade:

— Ertz är på rannsakning på fängelset. Det är Kniven,
som rannsakas för lustmordet på änkan Ersdotter.

— Jaha, jaha! sade gubben Reick, varefter han gick fram
och bockade sig för herr Oldberg, vilken i sin tur artigt
bugade för den gamle skojaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free