Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Som visar, hur det går till, att i mänskliga samhällen de små stackarna få lida för de storas gärningar och hur de då knota
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Fy fan, sånt samhälle! Vad går allting ut på? Sprit, pengar
oeh fruntimmer! Och vad är det för väder? Kalla somrar
och vattenvintrar! Och så skylls det på solfläckar! Skyll
så gärna på att sjustjärnan har tappat kalsongerna! Vafan,
är det förklaring, sånt! Nej, yttersta domen ...
— Just det! Just det! mumlade Ertz.
-— Ja, yttersta domen, det är, tamfan, åtminstone botten
i den kappsäcken! Se på rustningarna världen runt! Och
hör, hur allt riktigt och anständigt hånas ut! Världskriget,
herrn! Världskriget...
—- Just det! Just det! mumlade Ertz och drack. Just det!
Faktorn steg ut på golvet, och han fäktade med armarna,
medan Beethoven spelade ur kloaktrumman utanför fönstret
sin himmelska, förlåtande musik allt högre och ljuvare
som för att överrösta dessa harmens kaskader och mildra
hjärtanas sorg och bedrövelse.
Men faktor Callmander ropade:
— Gud i himmeln, här står jag med hustru och elva
oförsörjda barn ...
Vid dessa ord störtade han i sig den återstående konjaken,
men så häftigt att magen revolterade, och under stön sprang
han till vattenledningen och gav upp; som han plägade
efter midnatt. Det var en vana.
Ertz, som väl kände till hans nattliga uppkastningar,
vandrade lugnt fram och tillbaka på golvet, och Beethoven
spelade mindre högt.
Men faktorn, som spolat hela sitt ansikte med vatten och
nu torkade sig på den svarta handduken, vände sig om
och sade: Pi^j
— Vore det inte hustru min, hade jag skjutit mig för
länge sen. Men gud vare lov, att det finns en, som man
kan få vara människa hos, då dan är slut, och som behandlar
en som människa, fast tänderna ramlar ur mun på en och
man har kartnaglar och ser ut som en uppstoppad mullsork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
