- Project Runeberg -  Landsorts-bohème /
175

(1928) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Som visar, hur det går till, att i mänskliga samhällen de små stackarna få lida för de storas gärningar och hur de då knota

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

För tusan, gör vad som helst, men gnäll inte. Djur och fä
gnäller, men människans plikt är att vara glad, hur världen
än må vända sig! Kom ihåg det! Det är livets a och o!
Begynnelsen och ändan! Till och med för en tryckerifaktor!

— Kan herrn säga, ja, som taxerar för åttatusen med
hustru och två barn! Men jag, som har tvåtusen, med hustru
och elva oförsörjda . ..

— Håll mun, karl! utropade Mikael Habstadius. Jag
skall ordna herrns affärer.

— Va? Herrn! För resten, det vore då äntligen lite
förnuft i det...!

— Nej, men barmhärtighet...!

— Sätt vad namn herrn vill, men då tar jag mig en
konjak! sade faktorn, och så var han glad igen.

Nu genomläste Mikael Habstadius vad D. V. Ertz skrivit
om borgmästarns uttalande, men ursinnig rev han
alltsammans i stycken.

— Herregud, när gubbar ska skriva, skrek han,
bondkaniner och... här kunde ju karln ha fördärvat fjorton års
arbete för mig! Att man ska måste göra allt själv, om
det ska bli nånting av!

Så tog Mikael Habstadius ett papper och präntade, med
stora bokstäver:

Sanningen på uppmarsch!!

Och därefter skrev han en artikel, av vilken vem som
helst utan möda kunde förstå, att i fjorton år hade staden
varit blind för vilken man den i Mikael Habstadius ägt
inom sina murar, och därför hade allt gått på tok, men
nu, då allt var kaos och villervalla, gladde man sig åt
att han ensam var den, som kunde bringa reda och ordning,
man insåg det, man erkände det — och han skulle göra det!

Därefter vände sig Mikael Habstadius till faktor
Callmander och sade dessa stolta ord:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/loboheme/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free