Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 10. Om en händelse på festen, som skulle få följder i Mikael Habstadii öde, men först fick det i den konstige fornälskaren Kjöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.232
lekamen med påkolja och nävaflott och lag sparkplåster i
dragsmån! Tjyveri och oärlighetens krumbuktningar,
buso-kratiens sken-manövrer och nattstigar, folkfördärvets
djävulsbrygder, samhällets utsugning och himlastormande
penningboveriets lakejtjänster, det har varit ditt liv, du
födde springpojke och andans gödselspridare. Kysste du
mig i. ...
Under detta tal hade den lille redaktören steg för steg
motat gubben mot dörren.
Men just som den förbittrade Kjön gled ut över tröskeln,
hötte han vilt med uppsträckta händer.
— Dyngpryl! skrek han, vit av vrede.
Så föll dörren igen efter denne besynnerlige man, som
bakom en bondes råa uttryckssätt dolde en djup kärlek till
fosterjorden och ett djupt och oförsonligt hat till dem, han
trodde vara dess fördärvare; en god och ädel man, en
evig svensk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
