Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 1. Guds finger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET.
Guds finger.
§ I-
Mikael Habstadius liksom alla andra stora män i
själarnas historia ägde naturligtvis i sitt öde de tre sedan
forntiden fastställda huvudmomenten: stigande, höjd och
fall.
Vi ha nu steg för steg följt honom upp till hans höjd
och sett honom vistas där någon tid; nu skola vi lika troget
följa honom i hans fall.
Och för att då börja på rätta stället måste vi än en
gång föra läsaren upp till den bergbacke, där fru Wentlan
bodde inackorderad hos den godhj artade änkefru
Ander-zohn.
Där rådde morgonen efter Knivens frikännande en stor
frid och ro.
Änkefru Anderzohn var inte själv hemma, hon hade gått
till "handelsbon" efter Bladet, för att fru Wentlan, som
sov ännu, genast skulle få läsa om den nye mördaren och
hans tragedi.
Men i sitt rum satt änkefru Anderzohns son, som blivit
frälsningssoldat, och spelade Guds lov på ockarina, som
visserligen är ett ringa instrument men dock icke föraktas
av frälsningsarmen; ty en frälsningssoldat kan, om det
kniper, till och med vissla Guds lov, så mänsklig är han,
och därför gör han Guds verk, där statens kyrkor pösa som
flottiga och gudlösa prostar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
