Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 6. O, forna tiders kvinnor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.312
På redaktionsbordet stod en liten skärklädd dvärginna,
som dansade oanständigt, medan herr Oldberg snurrade sitt
skägg och lutade sig i båge bakåt, skrattande med full hals.
D. V. Ertz däremot stod framåtlutad med näsan i snusdosan,
en gåva av tingsvänner, och Julius Harpolin stod lutad mot
dörrposten till herr Oldbergs rum med en fladdrande blå
artisthalsduk om halsen, händerna i byxfickorna, en cigarrett
stickande ut under den röda mustaschborsten och munnen
dragen till öronen.
Han såg upp, såg sin före detta svärmor och var borta som
en blixt, huvudstupa flyende för spiraltrappan ner till
sätteriet.
Mittpå golvet stod en liten herre i frack och vit väst och
gula skor.
— Ja, mine herrskaper, sade han, dette är en lille
prin-sesse fra Dominique, tredive aar gammel og datter till en
konge af fyrstelig Blod.. . jeg haabes, avisen vil gjöre
det ærede publikum opmerksom på den lille prinsesses
fyrstelige Byrd og fjerne Födselsted . ..
Denna harang avbröts av gumman Tyberg, som stötte sin
käpp i golvet och sade:
•—- Ta ner trasungen från bordet, och var god och säj,
vem av herrarna, som är Habstadius!
Då bugade impressarion och lyfte ner den lilla
dvärgprinsessan.
— Ja! Mine herrskaper, jeg rekommenderer den lille
Prinsesse och önsker dem paa gjensyn i aften!
Och därefter gick han sin väg.
Gumman Tyberg lyfte sin käpp och pekade på D. V.
Ertz.
— Är han Habstadius? frågade hon.
—■ Nehej, nehej! Visst inte, visst inte alls! svarade Ertz.
Gumman gjorde då samma manöver omigen, pekande
på herr Oldberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
