Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 7. Som visar, att en bruten förlovning kan bli ett politiskt kampmedel, att en människas självbehärskning icke är värd 1,500 kronor, att man aldrig ska sätta sin lit till gamla lönnkrögare samt att det inte alltid är så roligt att vara en stor mans älskarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.327
Svålin: Med iakttagande av parlamentarisk uniformitet
i motiveringen ...
Andersson: ... att anhålla, att redaktören behagade
betrakta Malmar ...
— Nej, men för fan, prata mindre och kom till saken
nån gång! skrek Mikael Habstadius och stampade i golvet.
Andersson: ... att redaktörn behagade betrakta
Mal-marnas förenade gårdsägareföreningars föregående
offere-rade stadsfullmäktigekandidatur ...
Svålin: På social-ekonomisk grund ...
Andersson: ...såsom återtagen, i det av Malmarnas
före... ;
— Ut, förbannade lönnkrögare! röt Mikael Habstadius,
blåröd i ansiktet.
De delegerade sågo tysta på honom.
Därefter bugade de och gledo bort som skuggor.
Då log Mikael Habstadius.
— Fattas bara, att Svanljung kommer nu också! sade
ban.
Dörren öppnades.
— Där är han! ...
Men det var en telegrafpojke, med ett telegram till Mikael
Habstadius.
Det löd.
"Notificera, alt jag avsäger mig stadsfullmäktigemandatet,
Kruckmans order, hemkommer morgon eller om några dar.
Kessler."
Mikael Habstadius sken upp.
— Gör notis! sade ban och gav herr Oldberg
telegrammet.
Sen gick ban in och ringde upp fröken Stadenberg, som
var på sitt kontor, och beordrade henne att ögonblickligen
infinna sig på ett litet konditori, där de stundom råkats.
Och därefter gick han ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
