Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 1. Ett långt kapitel som handlar om allt möjligt från Gustav II Adolf till salta Västeråsgurkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.336
Den läg i en dalgång mellan två höga, svarta och rätt
sköna berg, på vilkas krön serverades läskedrycker.
Dessa berg sköto från öster och väster fram emot
varandra och snörpte till dalgången, så att den fick formen av
ett liggande timglas, med ena änden mynnande ut i en
bördig slätt och den andra mynnande ut i havet.
Mitt i dalgången flöt en å, och på ån flöto döda kattor.
Från ån reste sig stränderna först svagt, sedan allt
brantare uppemot bergen, och de voro tätt bebyggda med
stenhus.
I ån låg en ö med alla slags träd och en
sommarträdgård, där musik utfördes om söndagarna och man om
kvällarna kastade upp raketer, som sedan föllo ner kring gatorna
och slogo äldre herrar på magen, så att de blevo både lessna
och arga, varöver man ej kan förundra sig.
Längre upp i ån lågo röda tegelstensfabriker vid ett
vattenfall; deras skorstenar reste sig som en flock höga
avlövade trän mitt i stadsmassan, och där fabricerades
vävnader och otukt; båda delarna enligt allmänt omdöme av
prima slag.
Över ån gingo fem olika broar, av vilka en kallades
Kamelpuckeln.
På själva dalbottnen kring ån lågo torg med Karl XI:s
stat) av den stora järnfontän, där fru Wentlan brukade
bita naglarna; lummiga parker, under vilkas brusande
kronor den hederlige och numera riksberömde gamle Kjön,
fornvärldens uttolkare, utan möda och på många olika sätt
plägade lösa problemen om quadratura circuli, trisectio
anguli och perpetuum mobile; flera av heder, år och
rikedom grånade bankhus; det ljusmenade Stadshuset samt stora
butiker och fina kontor fulla av skojare.
Den västra strandens backar kallades Malmen; där bodde
fattiga arbetare, vedhuggare, bokförare, diversehandlare,
musikanter, kypare, butiksflickor, gamla lönnkrögare, lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
