Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 3. Kuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Kuppen.
Det var nämligen så, att just i detta drag ville två
personer i staden gärna träffa varann, och det var Mikael
Habstadius och gubben Juliander.
Den förre hade, sedan han gått från Moje Kessler, noga
genomtänkt sakernas läge och kommit till den slutsatsen, alt
han borde tala ett par ord med gubben, sökte honom därför
på hans kontor, men gubben hade just gått ut.
Dä fortsatte Mikael Habstadius lugnt sin väg, och lika
naturligt som skeden hamnar i munnen, hamnade han i
Stora kafét, där bord och stolar så tidigt på dagen ännu
stodo tomma, och där sjönk han ner i ett soffhörn, klappade
en liten vacker uppasserska på hennes bröst, en fattig spillra
av gamla tiders artighet mot kvinnan, samt drack en grogg
och försjönk i tanklöshet.
Under tiden hade gubben Juliander gått till banken och
på ett par andra ställen, och sen var det hans mening att
söka Mikael Habstadius för att delge honom ett förslag med
anledning av fröken Stadenbergs bekännelse.
Och knappt hade Blücher gått, förrän gubben kom
in-f årån de på Bladets redaktion, och där blev ett uppträde. Han
frågade efter Mikael Habstadius, och när denne icke var
inne, drog han herr Oldberg med sig in i Mikael Habstadii
rum, stängde dörrn efter sig, vände sig sedan häftigt om,
såg med sina glödande ögon på herr Oldberg och sade:
— Habstadius är en lushund, en fähund och en skojare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
