- Project Runeberg -  De löjliga familjerna /
38

(1918) [MARC] Author: Harald Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upp snodden bakom högra örat och tog fram
manuskriptet.

— Puh, sade han ännu en gång och skjortbröstet
spände med en knäpp ut västen, vars två översta
knappar icke gingo att knäppa. Bonjouren föll i
ståtliga mantelveck kring hans spolformiga kropp.

— Lärjungar, började han. I haven nu
kommit åter till skolan för att börja en ny termins
arbete. Under den nu gångna sommaren haven
I lekt och fröjdat eder åt lärkans sång under
himlavalvet, åt solen, som strålat i det blå, åt de
härliga blommorna på marken samt åt bäckens och
källornas och de övriga vattendragens muntra
sorlande. Käcka och glada haven I varje morgon
vaknat och prisat skaparen med bön och sång,
Honom, som låter sin sol gå upp över onda och
goda och låter det regna över rättfärdiga och
orättfärdiga. I haven gjort rätt däruti. Ungdomen är
en glädjens tid, säger skalden. I ansen måhända
att den uteslutande är en glädjens tid...

Under tiden började de yngre bli alltmera
disträa. Bland sjundeklassisterna kom en kortlek
fram och de började svälta räv, det enda spel som
utrymmet tillät. Men Joel Ångberg drog fram en
osedlig bild, som han hade fått i en cigarrettask
och lät den gå bänken runt. Bilden föreställde
en dam i kalsongerna med ett tvetydigt leende,
och det var ju inte så mycket, men under ett
upprop var det ju alltid något, och höll man den
mot ljuset så blev den värre. Och så begav det
sig, att medan rektor pustade fram sitt tal, såg han
den ene efter den andre av pojkarna höja handen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:59:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lojfamil/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free