Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon tog fram sin dagbok igen. Hon ville
skriva några rader som ett slags slutuppgörelse,
innan hon började sitt nya liv.
Den 16 oktober. Allting är upptäckt. Jag
skall fara till Stockholm. Man vill skilja mig från
Herman, men jag skall bevara hans bild i mitt
hjärta. Livet har skilt oss åt, min Herman, men
kärleken skall icke skilja oss åt. Jag vill vara din
Solveig, och du skall leva i mina tankar. Ja, jag
vill vara din Solveig och din Ofelia, nej inte Ofelia
utan Egeria, nymfen, som var konung Numas
rådgiverska. Nu slutar jag denna dagbok och skickar
den till dig. Du kan förvara den, om du vill...
Jag bor hos min moster, vilket ju inte är så roligt,
men det är ju ändå i Stockholm. Vi kan skriva
under p. r., och Edelweiss skall nog hjälpa oss.
Din Marianne.
Marianne tog på sig och gick ut för att hälsa
på sin goda vän Edelweiss och ta adjö innan hon
reste. De båda flickorna hade ett långt och
intressant samtal. Marianne berättade om sig och
sin förlovning och Edelweiss hörde på och sköt
då och då in ett sakkunnigt ord. Hon var djupt
upprörd över rektorns och rektorskans sätt att
lägga sig i Mariannes fria beslutanderätt i fråga
om sin kärlek. Kvinnan måste ha rätt att älska
och att älska vem hon ville. Endast så kunde hon
utveckla sig rätt och hävda sin naturs krav. I
fråga om kärlek måste kvinnan vara sann mot sig
själv. Hon uppmanade Marianne att alltid vara
trogen sig själv och sin kärlek och icke låta sig
förledas av andras tvång att svika sin böjelse. Sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
