Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Madam Ängberg hade redan tidigt på
morgonen varit ute och verkat i anden. Den dagen
blev det inget kaffe för Berntsson. När gumman
med brillorna på näsan hade stavat sig igenom
artikeln, av vilken hon inte begrep mer än att
Berntsson, hennes hyresgäst, hade gjort något
galet utan att betänka det ansvar han hade i denna
egenskap, störtade hon ut för att ta reda på
nyheter.
Tidigt på morgonen samma dag hade prostinnan
Larsson läst Borgestads-Posten som hon
fick samtidigt med kaffet på sängen. Den dagen
blev det inte av att ligga och dra sig. I ett huj
for hon upp, tog på sig en kamkofta och ett par
strumpor och ilade beslutsam till telefonen. Hon
visste, att samma tanke i denna stund besjälade
alla stadens fruar: Var skola vi ha kafferepet?
Hon beslöt att komma först. Men nu gällde
det först och främst att fånga två dyrbara fiskar i
nätet, så skulle de andra följa med i stimm. Till
en början måste rektorskan Mandell vara med för
att man skulle få veta vad som hänt. Men nästan
lika viktigt var att försäkra sig om majorskan
Holt. Att få veta vad hon tyckte och tänkte var
oundgängligt, och hennes frånvaro skulle
fördärva hela nöjets clou. Det var bäst att lägga ut
nätet för henne först. Prostinnan pinglade i
telefonen.
— Hallå. Är det Amelie?
— Jaha...
— Goddag, lilla du, det är Ellen.
— Goddag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
