Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket blid mot lyx och bjefs. Efter sina långa utrikes resor blef David Richter (kring
1664? *J* 1741) hofminiatör 1719 och kvarstår som sådan till 1728, men någon
jem-förelse mellan honom och hans föregångare är ej tänkbar. De få miniatyrer jag
sett af Richter (Nat. Mus., Hammerska saml., retrosp. utställn. 1898, Settervalls saml.)
hafva klara färger och skarpa ansiktsuttryck mot gulkorniga fonder, men vittna ej om
något särskildt miniatyrtemperament och sakna genrens första vilkor, den lätta,
behagfulla behandlingen. Richters oljeporträtt (Nat. Mus., restrosp. utställn.) äro i sjelfva
verket långt intressantare, i den omsorgsfulla, petiga men lefvande karaktäriseringen af ansikten
och stoffer. Mycket anlitad som miniatyrist torde han dock hafva varit in till det sista,
bouppteckningen upptager 33 oinfattade små porträtt . Richters hem var rikt med en
dragning mot pietismen. Där funnos många andakts- och kommunionböcker, och
Scri-vers Själaskatt torde hafva varit den gamle miniatyrmålarens söndagsläsning.
Streng, Lemkes kopist Stavert, Starbus, Arenius och Schefifel m. fl. måla alla porträtt
i smått, men utan att kunna kallas verkliga miniatyrister, och konsten föll därför i
händerna ])å klena konterfejare, som Niclas Lafrensen d. ä., eller rena dilettanter, för att
först få föryngradt lif med den franska skolan på 174° 5°‘talct.
Tillägger man slutligen, att bakom denna öfverklass af artister stod en kompakt
majoritet af yrkcsmålare af alla sorter, ämbetsmålare, porslinsmålare, tapet- och
trofémålare, som kunde åtaga sig högre uppgifter, som t. ex. de kände mälarmästarne Christoffer
Christman, far och son de förcstodo kring 1720 40-talen en målareverkstad
med flera lärjungar uppe i Maria församling torde denna summariska skildring
af den svenska målarkonsten under 1700-talets förra hälft trots sin starka förkortning vara
något så när fullständig. En af de allra mest begåfvade af de gustavianska mälarne, Carl
Gustaf Pilo, bcgynte just i den Christmanska verkstaden sin första utdaning han fins där
1730 och denna barockkonst i Sverige hängde ännu på 173° -40-talen med starka trådar
ihop med handtverket. Först med hitkomsten af den nya franska konstnärskolonien bröt
en ny tid in, dä akademien organiserades och med sin pedagogik ersatte atelierernas
gamla traditioner, och konstnären högdraget skilde sig frän yrkena. Det var lessins,
Hårlemans och Lundbergs tidskifte, då den franska rococons ande och åskådning
trängde in i landet och i elektrisk kontakt med svenskt lynne skapade en gyllene ålder
af svensk målarkonst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
