Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en del smärre Karl XH-bilder, som ej sällan förekomma rubricerade under hans namn.
Rätt snarlika små målningar finnas understundom signerade af artistiska dilettanter,
som Lafrensens egen lärjunge Carl Fredrik Mörck (1721–1764) och Johan v.
Deutsch-länder (1684- 1776). Det är hjeltekonungen, framstäld i helfigur på bilder af en
storlek af circa 20x16 centimeter. Sjelfva målningarna äro pä pergament,
obetydligt varierande i anordningen, och uttryck för den återkommande apoteosering, som
egnades konungen, blott hans land hunnit glömma de tyngsta af de bördor, han
lagt på dess skuldror, då en ny generation växte upp, för hvilken han åter stod som
Sveriges Alexander i skinande sagoskimmer. Från de högadliga junkerkretsar, som
med den unge Dalin till språkrör fira hans hugkomst vid kristallpokalerna i Awazu och
Mallasis, ner till de borgerliga lag, i hvilka den uppväxande Bellman hörde hans heroid
berättas, sä den aldrig förbleknade i hans hågkomst, börjar under 1730-talet en ny
fantasidiktning om Karl XII:s figur, hvilken genom antitesens makt nådde sin spets efter den
travesti pä hjeltekonungens ryssfejder, som det finska fälttåget 1741–42 var, för att
sedermera åter aftaga, då på 1760-talet den konstitutionella monarkiens ideal småningom
kämpade sig till klarhet.
Dessa små Karl XH-bilder äro en handgriplig illustration till denna rörelse. Det
kan ej vara tal om att här vidlyftigt ingå på konungens inkrånglade ikonografi. Blott
ett par anmärkningar torde vara af nöden för att bestämma dessa målningars
utgångspunkt. Af de talrika Karl XII:s-framställningarna vunno de flesta ingen auktoritet. Att
detta skulle gälla sådana fantasiverk som Dahls förvandling af konungen till en ung rödlett
engelsk lord (National Museum), eller Rigauds koketta maskeradhjelte, dukar, som
dessutom ej voro kända utanför trängre kretsar, var sjelfklart. Men äfven alla
ungdomsbilder af prinsen eller den ännu outvecklade monarken som gosse i lockperuk och
harnesk gjorde knappast något djupare intryck. Det är först Kraffts porträtt af den
vardande Narvasegraren, krigets unge Aladdin, som slog igenom i den allmänna opinionen.
Det är den gestalt, som ännu var Tegnérs Karl XII med det uppstrukna lockhåret, en
dådru-sig ynglings fröjd öfver drag som ännu ej accentuerat sig, och handen på fästet till det
dragna svärdet, hvilkets udd hvilar på den framsträckta skospetsen. Originalklichén härtill
torde vara tagen mellan 1698—1700, och varianter af bilden finnas å Gripsholm (n:o
l, 267 och 1,244), Edsberg (retrosp. utställn. 1898) och i bröstbild å Drottningholm
m. fl. Johan Spigelbergs tafatta folkblad med den rörande inskriften Carl den tolfte,
af sine undersåtare älskad och med åtrå hemförväntad , visar, huru länge denna bild af
det unga lejonet bevarades i den populära inbillningen. Under den långa bortvaron från
hemlandet sökte Kraflt variera typen troligen efter hemkomna teckningar eller
miniatyrporträtt, hvilka under fälttågens gång utfördes särskildt af svenska dilettanter, sådana
som Erik och Konrad Sparre, t}- ansatser till fortgående individualisering, som dock
ej kunde göras helt på höft, utmärka flera af dessa porträtt. Ryktbarast blef utan
fråga det redan före 1703 utförda porträtt, hvilkets typ med det underligt uppkammade
håret återfinnes i Gripsholm (Förrådet). Det föreställer den exotiske triumfatorn med
pels-jackan öfver sitt harnesk, har mänga gånger graverats, och gjuter också som titelplansch
sin stridsstämning öfver Karl XII:s bibel. Ett ännu senare porträtt, dystert och mörkt i
hållningen, visar slutledet af dessa hälft hopfantiserade bilder. Monarken står där i sitt tält
med det stripiga häret vildt uppkammadt och handen pä svärdet. Ansiktet är stelnadt
och förhårdnadt. Genom tältöppningen ser man skildtvakterna i tältgatan. I smått
finnes bilden kopierad i en miniatyr i National Museum af okänd hand (Mörck?). Men
alla dessa framställningar blefvo antikverade vid kungens hemkomst, och Kraffts nj a be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
