Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänster fran fönstret blott ett fönster fick förekomma i miniatyratelieren, för att
undvika dubbel belysning med sina färger uppblötta i vatten, tillsatt med gummi arabi-
cum, sina förstoringsglas, sitt kalkerpapper eller sin svinblåsa frän gulddragaren, för
att på det väl rengnidna och spända pergamentet öfverflytta teckningen efter den
komposition, som skulle kopieras. Vid förminskningen användes den s. k. transportören, när
man ej kunde reda sig med den vanliga rutverksindelningen. Mekanisk som
teckningsproceduren var också färgläggningen, först i släta plan och sedan med
punkterad detaljering med spetsig pensel. Sist höjdes clagrarne med den ljusaste färgen.
Bren-ner hade rekommenderat mineralfärger, men växtfärgernas kredit steg mer och mer under
1700-talet. Den periodiska publikationen Hushalls och Konst Cahiuct från 1758 59 med-
delar bland andra rön, hur man skulle bereda åtskilliga sköna färgor, dermed at rita
och måla på papper, i Miniatur , råd, som torde gifva en ide om, hur den ekonomiske
miniatyristen sjelf lagade sina färger. Gäller det grön färg heter det: tag 6 lod Spansk
gröna, 2 lod alun, litet saffran, stött H11 som mjöl, och Gummi Arabicum 1 lod. Slå
deruppå stark Winätticka. Låt det sedan stå 3 dagar i Solen, hvarpå det silas o. s. v.
Miniatyrskolan meddelar vidlyftiga rad för utförandet af alla tänkbara detaljer. Kn
dunkel fond göres så t. ex. alldeles mörk gjord af Bister eller Umbra eller Cölnisk
Jord, med litet svart och Hvitt efter behag . Till en Daghimmel tager man Ultramar
rin och mycket hvitt som blandas tillsammans, och hvarmed göres en anläggning, så
jämn som möjeligt är med en grof pensel och stora drag, och allt mera blek ju närmare
man kommer till horisonten hör at göra et Blått Draperie, lägger man fint
Ultramarin bredvid det I Ivita, som är pä paletten, och blandar sedan en del af hvardera
slaget tillsammans, sä däraf blifver en mycket blek färg, som dock har någon styrka. Med
denna blandning gör man de ljusaste ställena och tillägger sedan mer Ultramarin för
mörkret . hör nakna partier, om det gäller hruntimer och Barn , användes en
anläggning med hvitt, blandadt med något litet af det Blå, som är gjordt för ansigten ,
och hvad Karlar angår, blandar man uti denna första anläggning, i stället för Blått,
något Cinnober, och när de äro gamla, Ockra o. s. v.
Det är klart, att dylika rad vände sig till lärlingar och dilettanter, men de visa den
mekaniska praktiken 1 det hela, och som en för öfrigt älskvärd och angenäm kopist, hvilken
säkerligen gått till väga ungefär på samma vis, ar det som Niclas Lafrensen möter oss i de
verk, som äro fullt bestyrkta af hans hand. I lelt säkert har han börjat med att kopiera
kopparstick i förminskad skala, h.xempel härpå lemna de bada gouachcmälningarne på
pergament David Spelar pa harpa for Saul, signerad Nicol. Lafrensen pinxit 1743 och dess
motstycke, den likaledes signerade Sara för fram Hagar t il t Abraham, båda efter
Carle van Loo (National museum). Den första af dessa tråkiga kompositioner, har
Lafrensen förminskat efter C . N Cochins gravyr från 1736 och den senare efter Louis
Desplaces stick. Valet af förlagsbilderna liksom Lafrcnsens färg, som tydligen lägger an pä
en viss distinktion, en sorts blågrå helverkan, visa, hur långt de franska intrycken trängt
redan 1 1740-talets början. Någon artistisk märkvärdighet äga annars ej de båda små
taflorna, men verka som omsorgsfulla, ej oangenäma små elevarbeten. 11 i t hör också en
Madonna med barnet pä pergament, som fans i Kichhorns samling.
Vida intressantare an dessa gouacher är en annan följd af kopior, af hans hand,
emedan man i dem lär känna hans teknik som ren miniatyrmålare. Genom trogna och
smakfulla kopior, sådana som dem efter van Loo, torde han hafva ådragit sig uppmärksamhet
af Tessin, alltid i behof af konstnärliga händer för realiserandet af artistiska drömmerier,
stora stafflitaflor såväl som små lyxgåfvor vid jularne. Det var under hans första ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
