- Project Runeberg -  Niclas Lafrensen d.y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet. Konsthistorisk studie /
12

(1899) [MARC] Author: Oscar Levertin - Tema: Sveriges allmänna konstförening
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta arbete afgjorde helt säkert Lafrensens bana, lyfte honom uppåt, förskaffade
honom ett klientel, som förut varit honom främmande. Ty att porträtten gjorde lycka
hos Lovisa l lrika, det ser man däraf, att hon sjelf sedan anlitar honom som
miniatyrmålare. Hennes räkenskaper (Nat. Museum) visa, att han 1750 erhöll 240 dal. k. m:t för
en miniatyr af kronprinsen, och 175- hka mycket för en doslocksminiatyr (af henne
sjelfr) ät landtgrefven af I lessen.

Som förfärdigare af dylika miniatyrporträtt är det också, man framför allt bör tänka
sig Lafrensen under hans senare år. Annu någon gäng kunde han utföra några större
gouachcmälningår som den interiör med två personer, som ansetts föreställa honom
och hans hustru, troskyldigt älskvärd i sin gammaldags intagande stelhet med de
kärleksfullt utförda bohagsaccessoarerna, midjebilderna af en herre och en fru i Bomans
samling, eller det större porträtt af en Flemming med stor mjölkhvit peruk, som
förekommit på flera auktioner, sist på den Oldenburgska. Men det vanliga formatet
för hans konst blir nu bröstbilden. 1 miniatyr utförde han mänga af de kungliga
porträttföljder från Gustaf W asa till det regerande paret, med hvilka den förmögnare
bourgeoisien älskade att pryda sina hem Nationalmuseum har ett exemplar med tolf smä
miniatyrer i målade infattningar, omgifvande Ulrika Kleonora och Fredrik I, och dylika äro
ej sällsynta. Men framför allt var det de lefvande furstliga personerna, som han
afkon-terfejade.

Fredrik i:s barockfigur med sin fysionomi af flickjägare och storätare, anticiperande
Offenbach, Ulrika Fleonora med den oandliga näsan och hufvudet framåtböjdt, draperad i
hermelin och öfvergifven sedlig värdighet, har han bada af bildat flera gånger efter Mejtens’
Gripsholmsoriginal frän 1731, af hvilka flera samtida kopior cirkulerade (man kan se en
hos fru Fichhorn). Kanske egde Lafrensen sjelf ett par sådana till originalklichéer. Dessa
miniatyrer äro rätt vanliga ett par finnas i National Museum (Hist. Afd.).

Sedermera kom turen till de uppgående stjernorna Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika,
för hvilkas konterfej Lafrensen torde hafva am andt några af det slags originalbilder, som
Lorenz Pasch d. ä. i stor utsträckning tillverkade under slutet af sitt lif (ett par sådana
äger herr F. Nystrand, karaktäristiska för Lafrensen i sin skickliga men småaktiga
stoffbehandling) och slutligen efter dem Gustaf III och hans syskon troligen med
pretention att återgifva Lundbergska original, hvilka visa den gamle miniatyrmålarens sista
försök att hålla sig au courant med dagsmodet. Sä nådde äfven till det lilla arbetsrum,
där den gamle satt böjd med loupen öfver sitt pergament, någon gäng utbytt mot
elfenbens-skifvan, den på en gång torra och gnistrande glansen af de Lundbergska kritorna, och
Lafrensen blef till sist den store pastellmålarens kopist. Som sådan har han utfört Tessins
bekanta bröstbild i riksrådsdräkten (Gripsholm 14«S4), och hela den officiösa minen öfver
ansiktet, omfladdradt af pudrade, högtidliga härbucklor, har ej illa återgifvit originalets
uttryck af klok och vek förnämhet. F.tt par miniatyrer föreställande Xils Bielke, den
bekante Romaresaren och dennes grefvinna, född Sack, som återgifva Lundbergska pasteller,
(Aukt. d. <3 aug. 18<So) torde också vara af hans hand. I alla dessa miniatyrer af
Lafrensen varsnar man i fumlig och tafatt efterbildning ett återsken af Lundbergs manér,
hans ansiktens distinktion och de korniga fonderna med den egendomliga, brunröda
pastell-flamman i det blå fältet.

Ln förmodan, som jag ej vill undertrycka, är att sonen varit Lafrensens medarbetare
och gjort sina första lärospån 1 miniatyrer öfver Lovisa Ulrika och hennes barn, sådana de
förekommo i Oldenburgska samlingen och hos Hammer med bleka, sjukliga ansikten, grön
skiftning öfver alla skuggor, försök till elegant vridning på hufvudena och prickiga pastell-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:00:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lolafrens/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free