Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen.
Om man är aldrig så lycklig, så liar man
ju alltid en önskan kvar. Det var en tid då
min högsta ärelystnad var att bli din hustru,
men när jag nu ä1 det och inte behöfver önska
det mer, så önskar jag naturligtvis något annat.
Beiirfelt.
Ä’ du verkligen så ärelysten?
Ellen.
Ja, det ä’ jag. Jag vet inte hvad jag inte
ville ge för att kunna något, för att uträtta och
bli något. Å, hvad det vore härligt! (Paus.)
Nå. Nils, tycker du verkligen att jag ä’ så
oskuldsfull?
Beiirfelt (Irycket henne häftigt
intill sig).
Du ä’ ett riktigt litet barn ändå! Det lijälps
inte! (Smeker henne.)
Klara (/ dörren).
Frukosten ä’ serverad. (Går.)
JEllen,
Jag har låtit duka i blå rummet i dag igen.
Beiirfelt.
Det var trefiigt! Där ä’ så soligt och gladt,
och nian trifs i solsken . .. (De gå in i Hå a rummet.)
Femte scenen.
KLARA. Sedan FRU BKHRFELT.
(Klara från tamburen, ställer in ett par
iordning-gjorda lampor på kakelugnsfrisen och ordnar
prydnadssakerna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
