Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ellen (närmar sig honom’.
Nils, ser jag ut som om jag skulle ljuga nu?
Beiiufelt.
Du har aldrig sett ut som om du kunnat
ljuga, men du kan det ändå.
Ellen.
Och nu tror du 0111 mig hvad afskyvärdt
som helst.
Beiirfelt (Irölt).
Tror! Den som bara kunde tro. Det vore
detsamma hvad, men tro. Det vore hvila. 1 Pans.
Af alla människor jag mött fanns det bara tvä
som jag trott på. Den ena svek mig medan
jag var barn. Den andra var du. Allt hvad
rent och fint och skärt jag tänkt mig tog gestalt
i dig, och jag drömde sagor som en gosse. Din
själ var ett bus där solen sken in och fönster
och dörrar stodo på vid gafvel, ty där fanns
ingenting att dölja, ingen fläck, ingen skum
vrå, och jag gick där som hemma hos mig. (Paus.)
Men där fanns ändå en skum vrå, en fläck och
en löndörr. Jag har inte lyst in i den vrån,
jag vet inte hur stor fläcken ii’, och jag vet inte
hvart den löndörren leder. Men jag vet att i
det huset ä’ jag inte längre hemma och trygg.
— Min gud ä‘ fallen, och min tro ä" död.
Eli.en.
Den dog lätt och fort. (Paus.) Och ska
nån ting dö, så ii’ det ju bäst så. Säg mamma 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
