Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Världsstadsbyggare - § 2 - § 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSSTADSBYGGARE 4i
önska realisera, av planeten som ett enda stort hus,
en enda kyrka. På den bygga vi alla. Därför äro vi
världsstadsbyggare, och bland dem är övermaskinist
Kullberg en. Hans liv har letts av kärlek, hur hög, hur
stark, hur klar tillkommer icke mig att döma om.
Men han har känt den under formen av plikt, och
det är denna pliktkänsla, vilken stämplat hans
anletsdrag och skapat hos honom en fri, skön blick, som vi,
min vän, herr korrespondent Ankarsparre, och jag
glädja oss åt att på detta sätt ha fått möta, ty den
säger oss att i pliktens tecken går hela vårt stora
Sverges nutida liv. Och därför: övermaskinist Kullbergs
skål! Som detta Sverges representant och symbol!
Efter middan sade professorn till herr Ankarsparre:
— Jag utgick, vid ombordstigandet, som jag då
yttrade, herr Ankarsparre, ifrån, att vi överallt på
denna resa skulle möta den nya världsstadsmentaliteten,
och min supposition har besannat sig. Låt mig säga:
över all förväntan! Nu känna vi redan landsortens
människor i deras ytterkontur. Nu ska vi, i morgon
bitti, kasta en skarp och kritisk blick på svenska
landsortsnaturen. Det är, om jag ej misstar mig,
22 år sen jag sist såg Norrland. Jag skälver av
nyfikenhet för morgondagens syner, och nu ämnar
jag därför stärka mig med sömn, herr Ankarsparre.
God natt!
§ 3.
Morgonen den 15 oktober uppgick strålande och
underbar, med ett oändligt hav av stilla silverglans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
