Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Amerika - § 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 .
LANDSORTENS PROBLEM
Precis samma förkroppningsfenomen kan man å
närstående kartskiss konstatera i Härnösand, vilket
visar, att även denna stad i våra dar alltså är fullt
med i den allmänna världsstadsrörelsen och
följaktligen på intet sätt artskild från Stockholm, London
eller Newyork, vilket faktum ger den rätta
bakgrunden åt direktör Törners stolta och fullt medvetna
programförklaring.
Ty de tuschade partierna i stadens centrum bilda
en stenhuskärna, där banker, telegraf, post, hotell
och de avgörande affärerna äro koncentrerade.
Det är Härnösands Citybildning.
Och därvidlag är något rätt märkvärdigt att
observera. Som av stadsplanen visas, var stadskroppen
ursprungligen av långlagd smal form i
kompassriktningen nord-syd. Det berodde på, att den var en
fortsättning av kustlandsvägen och till sitt väsen
en uteslutande nationell depå- eller omlastningsort.
Det som kom med foror söderifrån längs landsvägen
bildade nederlag på västra Härnöstranden, och
därifrån hämtades det med roddbåtar, haxar och
segelfartyg för vidare transport uppåt Ångermanälven eller
kusten vidare norr ut.
Denna rörelses allmängiltiga karaktär framgår så
tydligt man kan begära av, att på 1600-talet i hela
Ångermanland funnos bara två postmästare, en i
Härnösand och en i Ulföhamn, som den utmärkte
Norrlandshistorikern dr Johan Nordlander uppvisat.
Ulföhamn var då sommarfiskeort för Gävleborgarna,
var en koloni åt Sydnorrland och Mellansverge. Om
nu en stockholmare ville ha post: brev, bud eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
