Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Amerika - § 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 LANDSORTENS PROBLEM
— Och orsaken?
— Ja, enligt vad de gamle staboarna själve påstå,
skall orsaken inte minst vara den gamla
Härnösands-bankens förtjänst. När den 1908 stod på huvut, det
vill säj, förlorade 20 miljoner, rök den gamla
förmögenheten här i stån, alldeles som det gamla
Östermalm i Stockholm sopades bort genom den
finansiella krisen efter 1920, och när så sen Svenska
Handelsbanken, i vilken Härnösandsbanken uppgått,
avskrev 50 miljoner eller vad det var 1922, gick
resten. Så att nu se de gamle fine borgarhusen rätt
så förfallna ut här i stån, och de, som ha hand om
stans öden, äro nya, unga inflyttade krafter.
— Herr doktor! Vilken storhet ligger icke över de
moderna bankerna utan personlig ansvarighet. De
påminna mig alltid om uttryckssättet: Guds kvarnar.
— Ja! Det ligger nog något i det, professorn!
De mala nog rätt så väsentligt om världen och de
olika samhällena. Men jag må säj, att jag är glad,
jag inte är ett av sädeskornen, som måst komma
mellan kvarnstenarna.
Professorn bugade.
— Uppgiften för oss vetenskapsmän, herr doktor,
är åtminstone tillsvidare blott att undersöka det
fram-bragta mjölets kvalitet. Och därför vill jag fråga:
finns här någon karta över länet och Härnösands
närmaste omgivningar, med tydligt utsatta vägar?
— Jo män, herr professor. Vi ha Dahlmans karta
av ungefär år 1890, och den står sig i det hela än.
Professor Wohlgemuth, som gammal miliariolog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
